Att smita från vardagen

En kväll, under vårt besök i Rotberg, kidnappade vi Kikki och Robban! Vi hade lejt Amanda, deras dotter, som chaufför och vi hade bokat bord på restaurang Lingon i Uppsala. En sån skön kväll det blev! 27 grader varmt var det när vi åkte in till stan på kvällen ... något vi hade hört att det inte var i närheten av i Skåne dessa dagar.

Maten smakade härligt och vi avslutade med en tryffel till dessert. Den ser inte stor ut, men var precis vad man orkade efter musslor till förrätt och lamm till huvudrätt!

Kikki och Robban tar en stunds vila

Vi "gamlingar" är ju inte så himla ofta ute och "roar" oss, så vi tog tillfället i akt att promenera omkring i Uppsala och hitta lite ställen att smaka på någon öl eller drink. Vi hamnade på ytterligare ett ställe vid Fyrisån som hette Riverside (så passande, just vid kanten till ån ...). "Grabbarna" tog varsin öl men tjejerna var sugna på en drink:)

Mycket is var det ...

... och inte helt lätt att få i sig :)



Det är härligt med goda vänner som man kan vara sig själv med! Vi undrar ibland hur mycket vi hade träffats om vi bott närmre varandra? Vi träffades för tjugo år sedan på Santorini och det var egentligen mest av en slump! Per och jag hade bestämt oss för att för en gångs skull inte vara så typiskt svenska och sätta oss för oss själva vid ett bord på informationsträffen första kvällen - och vi valde att fråga Kikki och Robban om det var ledigt vid deras bord istället. Vi bestämde aldrig något men sprang ofta på varandra under veckan, vi bodde inte ens på samma hotell. Hemma igen fortsatte vi att hålla sporadisk kontakt, men efter fem år (när alla barnen kommit) körde vi upp och hälsade på för första gången och sedan har vi träffats minst en gång per år. Det har blivit turer både i Uppland, på Åland i Skåne och i Danmark och alltid har vi bott hemma hos varandra. Och det funkar!!! Så strunt samma om vi träffats oftare eller inte om vi bott närmre - så  länge vi håller kontakten och har varandra är jag glad!

Det blir extra påtagligt i en stund som denna när vi har händelserna i Oslo så nära. Intet ont anande satt vi i Uppsala och hade en jättetrevlig kväll och när vi sedan kom hem till gården fick vi reda på det otäcka som hänt i Norge! Det finns inte ord och jag kan inte formulera vad jag känner inombords. Jag är bara så otroligt tacksam för varje stund jag har med mina nära och kära!